Efter några turbulenta år börjar bostadsmarknaden försiktigt återhämta sig. Men framtidens bostäder kräver mer än bara ekonomisk stabilitet. Joachim Lundquist, affärsområdeschef för bostad på Fojab, menar att arkitekturens kvalitet, nytänkande och affärsförståelse måste gå hand i hand.
– Att rita bostäder är en hedersuppgift. Här ska människor leva sina liv, och då måste miljöerna vara både vackra och stimulerande. Vi har inte råd att bygga mediokert – varken ekonomiskt, klimatmässigt eller mänskligt.
Efter en period präglad av stigande räntor, energipriser och byggkostnader ser han nu en viss optimism i marknaden. Samtidigt har förutsättningarna förändrats.
– Vi ser en tydlig trend där efterfrågan på större lägenheter ökar. Efter en tid med fokus på mindre bostäder finns nu ett behov av större variation.
Samtidigt påverkar demografiska förändringar bostadsmarknaden. En växande äldre befolkning ställer högre krav på kvalitet och utformning.
– Det är ofta en köpstark grupp som vet vad de vill ha, vilket ger oss bättre möjligheter att skapa riktigt attraktiva bostäder.
Enligt en kundundersökning från Fojab får deras bostadsprojekt höga betyg. En viktig förklaring är förståelsen för olika marknadssegment.
– I hyresrätter gäller det att balansera kvalitet med ekonomi. För bostadsrätter handlar det mer om att förstå den lokala marknaden och skapa unika, platsspecifika kvaliteter.
Han lyfter också vikten av genomtänkta planlösningar:
– Bra ljusinsläpp, flexibla rum och smarta flöden gör stor skillnad. Det handlar om att skapa bostäder som känns större och mer användbara.
Samtidigt betonar han vikten av starka arkitektoniska idéer.
– Den konstnärliga verkshöjden är lika viktig som klimat- och energifrågor. Under lång tid har de arkitektoniska värdena fått stå tillbaka, vilket är olyckligt. Vi mår bättre i vackra miljöer.
Framåt ser han stor potential i nya bostadstyper, särskilt markbostäder och radhus.
– Det finns en enorm utvecklingspotential här. Mycket av det som byggs idag är ganska standardiserat, men det skulle kunna bli något mycket mer.
Även omvandling av äldre kontorsfastigheter till bostäder lyfts som en viktig möjlighet.
– Det finns många byggnader från 60- till 90-talet i bra lägen som kan bli fantastiska bostäder. Det är särskilt relevant när vi vill undvika rivning och nybyggnation.
Han menar också att nya byggregler kan underlätta denna typ av projekt, men att det samtidigt ställer högre krav på arkitekternas kompetens.
– Det gäller att se möjligheterna i befintliga strukturer och våga tänka nytt.
En annan framtidsmodell är hybridhuset – byggnader som kan rymma flera funktioner och anpassas över tid.
– Det är ett väldigt intressant koncept. Byggnader som klarar förändring och kan användas på olika sätt blir allt viktigare.
Avslutningsvis lyfter han behovet av att integrera ekonomi tidigare i arkitektprocessen.
– Vi har redan verktyg för att mäta klimatpåverkan. Nästa steg är att lika enkelt kunna visa ekonomiska konsekvenser i tidiga skeden. Det skulle ge bättre beslutsunderlag och starkare projekt från början.
