Trafikverket har enligt Dagens Nyheter skickat ett formellt kravbrev till konsortiet WLC, som leds av NCC och tyska Wayss & Freytag, efter att en granskning visat på vad myndigheten kallar ”systematiska brister” i byggandet av Västlänken vid Korsvägen och Liseberg i Göteborg.
– Vi ser mycket allvarligt på resultatet från granskningen av Korsvägen som visar på systematiska brister från entreprenören när det gäller både produktions- och inköpseffektivitet, säger Patrick Guné, verksamhetsområdeschef för Trafikverkets Stora Projekt, till Dagens Nyheters skribent Lars Näslund.
Enligt Trafikverket handlar det bland annat om att entreprenören gynnat egna och närstående bolag i upphandlingar, att tekniska lösningar valts på ett sätt som fördyrat projektet samt att flera led av påslag lett till kraftigt ökade kostnader för skattebetalarna.
Granskningen, som utförts av konsultbolaget Delray Consulting, har lett fram till att Trafikverket nu kräver tillbaka miljardbelopp. Myndigheten håller inne betalningar och vill ha svar från WLC senast den 15 september.
Kostnaderna har skenat
WLC:s senaste prognos för etappen Korsvägen ligger på 12,9 miljarder kronor, exklusive fasta ersättningar. Det kan jämföras med den tidigare riktkostnaden på 8,1 miljarder kronor. Skillnaden motsvarar nästan fem miljarder.
– Vi har under en längre tid påtalat dessa brister, men trots det har kostnaderna fortsatt att öka, vilket allvarligt har skadat vårt förtroende för entreprenören, säger Guné till DN.
Enligt Trafikverket överstiger enbart de negativa incitamenten och viten 1,5 miljarder kronor. Exakt hur stort återkravet blir är ännu inte fastställt.
För NCC, som är huvudägare i konsortiet, är kritiken oväntad. Amelie Winberg, presschef på NCC Sverige, skriver till Dagens Nyheter:
– Vi har under lång tid haft dialog med Trafikverket om kostnadsutvecklingen vid Korsvägen, som beror på många olika delar som Trafikverket ansvarar för. Vi delar inte alls den här bilden och är väldigt förvånade över Trafikverkets påståenden. Vi kommer att bemöta påståendena inom kort.
Västlänken försenas kraftigt
Västlänken, som består av en 6,6 kilometer lång järnvägstunnel genom centrala Göteborg, har länge kantats av förseningar och konflikter mellan Trafikverket och entreprenörerna. Projektet är en del av Västsvenska paketet och ska binda samman pendeltågstrafiken över staden genom nya underjordiska stationer vid Centralen, Haga och Korsvägen.
I den ursprungliga tidsplanen skulle tunneln öppna i december 2026. Efter flera förseningar har Trafikverket och entreprenören enats om att etappen vid Korsvägen ska stå klar först i december 2030. Redan nästa år planeras dock den första stationen, Centralen, att öppna – men då enbart som en säckstation.
Detta är inte första gången Trafikverket tvingats agera mot entreprenörer i projektet. För två år sedan bröts avtalet med AGN Haga, en annan av de stora entreprenörerna. Då enades parterna till slut om att avsluta sina ömsesidiga krav.
Nu återstår frågan om NCC och WLC kan behålla sitt ansvar för etappen kring Korsvägen eller om Trafikverket på sikt kan komma att säga upp kontraktet.
Osäker slutnota
I det förslag till ny nationell plan för infrastruktur, som Trafikverket ska överlämna till regeringen i slutet av september, väntas även en plan för hur de ökade kostnaderna ska finansieras. De lokala parterna, däribland Göteborgs stad, har hittills sagt nej till att skjuta till mer pengar.
Enligt Guné ser Trafikverket i nuläget inte skäl för en polisanmälan, till skillnad från fallet med Förbifart Stockholm där entreprenören AF Anläggning AB polisanmäldes tidigare i år.
– Det är för tidigt att säga exakt hur stora återkraven blir innan vi fått svar från WLC, men vi talar om miljardbelopp, säger Patrick Guné till Dagens Nyheter.
Källa: Lars Näslund, Dagens Nyheter
