Serneke hotas av återkrav – stor brist i konkursboet

Sernekes huvudkontor ligger på Kvarnberget i Göteborg i den tidigare Sjöbefälsskolan. Foto: Wikipedia Common Lic, kredit: Leffelive
Sernekes huvudkontor ligger på Kvarnberget i Göteborg i den tidigare Sjöbefälsskolan. Foto: Wikipedia Common Lic, kredit: Leffelive

Byggbolaget Serneke Sverige, som försattes i konkurs i januari 2025, bedöms ha varit på obestånd redan under tredje kvartalet 2023. Det framgår av den förvaltarberättelse som konkursförvaltaren Jörgen Wistrand nu lämnat in och som Dagens industri har tagit del av. Samtidigt har bristen i konkursboet vuxit till drygt 1,2 miljarder kronor – nästan dubbelt så mycket som vad som tidigare uppgetts.

Enligt förvaltaren gjorde bolaget betydande förluster flera år i följd. Totalt handlar det om cirka 2,2 miljarder kronor i redovisade underskott mellan 2020 och 2024. Omsättningen har samtidigt minskat kraftigt – från omkring 9 miljarder kronor år 2022 till 4,7 miljarder kronor år 2024.

Konkursboet efter Serneke kan leda till återkrav

För 2024 uppgick det preliminära resultatet till minus 556 miljoner kronor. Kapitalbrist undveks dock tillfälligt genom ett aktieägartillskott på 551 miljoner kronor från fastighetsbolaget Doxa, som då fortfarande var ägare till Serneke Sverige.

– Det kan därmed antas att det inte har funnits någon skyldighet för styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning under den granskade perioden, skriver konkursförvaltaren.

Trots de stora ekonomiska problemen dröjde bolaget med att ansöka om konkurs. På frågan hur det kan komma sig svarar Jörgen Wistrand:

– Att vara på obestånd medför inte någon skyldighet att ansöka om konkurs.

Utredning om återvinning av betalningar pågår

Under 2023 och 2024 mottog Kronofogden omkring 700 ansökningar om betalningsföreläggande mot Serneke Sverige. Dessa ledde dock inte till utslag eftersom bolaget betalade skulderna i tid. Enligt konkursförvaltningen rörde det sig om en medveten strategi för att undvika rättsliga åtgärder och därmed fördröja eller förhindra en konkursansökan från borgenärer.

I förvaltarberättelsen framgår också att utredning pågår om så kallad återvinning. Det innebär att vissa betalningar eller transaktioner som gjordes före konkursen kan komma att krävas tillbaka, om de anses ha gynnat vissa fordringsägare framför andra.

– Det kan inte uteslutas att betalningar eller andra transaktioner som kan göras till föremål för återvinning har förekommit, skriver förvaltaren.

Vidare anges att vissa betalningar under 2024 prioriterats utifrån affärskritiska behov – det vill säga för att säkra fortsatta leveranser från särskilt viktiga leverantörer. Även dessa transaktioner kan komma att granskas närmare.

Samtidigt har fordringarna i konkursboet vuxit. Nya krav på ytterligare cirka 500 miljoner kronor har inkommit efter konkursen, vilket har gjort att den totala skulden nu uppgår till omkring 2,6 miljarder kronor. Tillgångarna i boet värderas till cirka 1,4 miljarder kronor, vilket innebär att bristen nu ligger runt 1,2 miljarder kronor – betydligt högre än de 691 miljoner kronor som tidigare uppskattades.

Tusentals fordringsägare väntar på utdelning

Konkursen i Serneke Sverige har fått stora konsekvenser. Tusentals fordringsägare väntar på att få tillbaka pengar, men konkursförvaltaren varnar för att processen kan ta lång tid.

– Som vi tidigare har meddelat kan fordringsägarna påräkna viss utdelning i konkursen. Hur stor utdelningen blir och när den kan betalas ut är omöjligt att ange i nuläget. Sannolikt kommer det att ta flera år och krävas ett antal rättsprocesser innan allt är klart, säger Jörgen Wistrand.

Bakgrunden är att Serneke Sverige den 7 januari 2025, på egen begäran, försattes i konkurs av Göteborgs tingsrätt. En månad tidigare hade det tyska investmentbolaget Mutares köpt bolaget från Doxas dotterbolag Serneke Group Sverige.

I konkursansökan uppgavs att bolaget inte kunde betala sina skulder och var på obestånd. Då stoppades omkring 150 entreprenadprojekt runt om i landet omedelbart. Samtliga cirka 550 anställda förlorade sina jobb. Kunderna tvingades söka nya entreprenörer för att kunna slutföra pågående byggprojekt.

Skulderna i konkursboet består huvudsakligen av leverantörs- och kundfordringar på omkring 1,9 miljarder kronor, skatteskulder på cirka 615 miljoner kronor samt lönefordringar på cirka 84 miljoner kronor.

Källa: Dagens industri (Kim Lundin)