Göteborgs Stads klimatmål är ambitiösa. Det cirkulära byggandet är ett effektivt sätt att nå målen. Konkret handlar det om att minska CO2-utsläppen med 90 procent till år 2030 när det gäller byggnationen i Göteborgs Stads egen regi.
Av: C-G Hanberg
–Göteborg är en föregångare inom återbruk och cirkulärt byggande och vill leda utvecklingen i Sverige. Vi har kunskapen, erfarenheten och ett engagerat lokalt näringsliv. För att snabbt kunna ställa om krävs att företag samarbetar mer och, tillsammans med den offentlig sektorn, driver på omställningsarbetet, säger Susan Runsten.
Hon är processledare för Handslaget hos Business Region Göteborg (BRG) men även för Göteborgs stads plattform för klimatneutralt byggande. Social och ekologisk hållbarhet är Susans hjärtefrågor.
Handslaget för cirkulärt byggande involverar 50 aktörer och bygger på återbruk av byggmaterial. Fastighetsägarna ska öka det cirkulära byggandet genom driva på en storskalig återbruksmarknad, att efterfråga cirkulära lösningar och att tillgängliggöra material för sådana lösningar.
–Privata och offentliga fastighetsägare i Göteborg ingår i samarbetet sedan i maj år 2022. Då signerade de en avsiktsförklaring, där de lovar att öka det cirkulära byggandet, berättar Susan Runsten.
Fastighetsbolagen lever som de lär
–Många har sedan de gick med i Handslaget för cirkulärt byggande skalat upp sitt arbete med återbruk. I maj 2024 arrangerar vi "Handslagsmingel" i Kronhuset i Göteborg för att följa upp hur det gått har det senaste året och för att dela ut pris till Årets återbrukare och Årets uppstickare, säger Susan Runsten.
Billigare än att bygga nytt
Fastighetsbolagen Vasakronan och Hufvudstaden (se faktaruta) har visat att det går att bygga stilfulla kontor av återvunnet interiört material, bland annat genom att använda laminat som ytskikt. Det blir också billigare än att använda nytt material.
–Men det måste finnas en tanke bakom det hela, ett koncept, och det kan konsulter hjälpa till med att ta fram, säger Susan Runsten.
Enligt beräkningar från IVL (Miljöinstitutet) investeras det enbart i Göteborgsregionen. fjorton miljarder i årligen i verksamheter, där återbruksrelaterade tjänster skulle kunna skapas Beräkningen täcker bara in ROT- och rivningsprojekt.
–Marknadspotentialen ligger i att nya och befintliga företag börjar erbjuda återbruksrelaterade produkter och tjänster. Det skapar i sin tur nya jobb i hela värdekedjan för återbruk, i takt med att tillgång och efterfrågan på återbrukat material ökar över tid, säger Susan Runsten.
Någon måste också kunna garantera beständigheten mot brand och inbrott när material och komponenter återbrukas. Och att produkterna håller måttet när det gäller till exempel akustik, fuktmotstånd och energiprestanda.
–Det är en knäckfråga som måste lösas och där är vi inte än, säger Susan Runsten.
Det mesta kan återanvändas
Vad kan då återbrukas inom byggsektorn? Det mesta är det enkla svaret.
–Dörrar är ett exempel. Dörrtillverkarna kan erbjuda kunderna begagnade men renoverade dörrar i stället för nya som innebär en belastning på miljön, inte minst ståldörrar, säger Susan Runsten.
Genom att återbruka stålbalkar går det enligt Stena Recycling att minska koldioxidutsläppen med hela 96 procent, jämfört med att använda nyproducerade balkar när man bygger hus. Sedan 2021 finns en branschstandard för att säkerställa kvaliteten för återanvändning av stålbalkar.
Ragnsells återvinner planglas som sedan används i nya fönster i stället för att hamna på soptippen. Men den sand som används för att producera glas är en ändlig resurs.
–Om vi inte bevarar och återanvänder kommer vi i framtiden inte att kunna ha genomskinligt glas i fönstren, framhåller Susan Runsten. Fönster kan återanvändas om man till exempel sätter in ett extra glas för minska energiförlusterna, säger Susan Runsten.
I stället för att destruera måste man tänka hållbart genom att demontera och återanvända byggmaterial så långt det går.
–Det förutsätter en dialog mellan fastighetsägare som ska bygga nytt och dem som ska riva en gammal byggnad. Då skapar vi en effektiv, cirkulär byggmarknad och slipper dyrbar lagerhållning av byggförnödenheter.
Stort intresse från omvärlden
I kvarteret Återbruket på Litteraturgatan i Selma stad i Hisingsbacka byggs 70 nya bostäder.
–Minst hälften av materialet i bostäderna ska vara återbrukat, berättar Susan Runsten.
BRG:s satsning på cirkulärt byggande har rönt stort intresse i Sverige och utomlands. Susan Runsten berättat för många om hur BRG jobbar med det. Bland annat för SKR, en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets kommuner och regioner, och Delegationen för cirkulär ekonomi.
Det är bostadsbrist i landet. Men den kan minska utan att behöva bygga alla hus med nytt material.
–Vi behöver titta närmare på möjligheten att omvandla befintliga byggnader, till exempel kontor, till bostäder. Då kan vi kanske minska den klimatpåverkan som nybyggnationen innebär och bidra till att jorden är beboelig även för kommande generationer, avslutar Susan Runsten hoppfullt.
Läs mer HÄR!