Vad som anses vackert och fult inom arkitekturen har alltid varit en omdiskuterad fråga i Göteborg. När det gäller nybyggen, som Nya Konst-universitetsbyggnaden, Brunnsparkens café eller stadens nya höghus, uttrycker människor många åsikter. Göteborgs politiker planerar till och med att uppföra fler bostadshus i en "klassisk stil".
Det kan vara frestande att tro att denna debatt är något nytt, men det är det inte. I tre delar berättar Higab om historiska byggnader i Göteborg som mött hård kritik från samtiden men nu anses vara stadens mest hyllade landmärken. Nu är det dags för Feskekôrka, som byggdes 1874.
I december är det 150 år sedan Göteborgs kanske mest ikoniska byggnad invigdes – Feskekôrka. Genom åren har göteborgare, turister och fiskentusiaster besökt platsen vid Rosenlundskajen. Feskekôrka har utvecklats till att vara mycket mer än en fiskmarknad, och den kyrkliknande strukturen har blivit en stark symbol för Göteborg, känt långt utanför Sveriges gränser.
Men när Feskekôrka öppnades 1874 var det en helt annan stämning. Tidningarna var nästan uteslutande negativa om Fiskhallen, eller "Fiskkyrkan" som den redan då kallades. Den beskrevs som "lika ful som vanprydlig", och vissa menade att den var mer lämpad för kyrkliga ändamål än som en plats för handel. När och varför förändrades denna starka negativa syn till det positiva och hyllande som vi ser idag?
För att förstå varför Feskekôrka byggdes måste vi gå tillbaka till mitten av 1800-talet. På den tiden såldes fisk fortfarande utomhus vid Stora Hamnkanalen framför Tyska kyrkan. För att förbättra hygienen och göra området mer estetiskt tilltalande flyttades fiskförsäljningen till det nyetablerade Fisktorget vid Rosenlundskanalen. Trots detta fortsatte hygienproblemen, och det fanns ett behov av att förändra den ohälsosamma och oordnade marknadsplatsen.
År 1870 presenterade Johan Jakob Ekman, ordföranden i stadsfullmäktige, ett förslag att bygga en modern fiskhall finansierad av medel från den Renströmska fonden. Feskekôrka, ritad av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt, inspirerades av fornnordiska stavkyrkor och nygotik. Byggnaden hade en innovativ konstruktion som möjliggjorde en stor och öppen hall utan stödjande pelare och gav utrymme för många fönster med spetsbågeformer.
Vid invigningen 1874 var reaktionerna på Feskekôrka starkt negativa. Tidningarna ifrågasatte byggnadens utseende och kallade den "egendomligt konstruerad" och "vanprydlig". Trots initialt motstånd visade det sig att Feskekôrka var lönsam och lockade besökare. Överskott noterades redan 1875.
Kritiken fortsatte emellertid under de följande åren, och det var inte förrän tidigt 1900-tal som synen på Feskekôrka började förändras. Efter sekelskiftet blev negativa omdömen nästan obefintliga, och Feskekôrka beskrevs som en viktig del av Göteborg. I dag är den ett av stadens mest hyllade landmärken och betraktas som unik och arkitektoniskt betydelsefull. Trots tidigare motstånd blev Feskekôrka ett byggnadsminne 2013 och har genomgått en omfattande renovering som slutförs 2024, vilket ger besökare möjlighet att uppleva originaldetaljer som tidigare var dolda eller borttagna. Att köpa fisk i Kôrkan är fortfarande en speciell upplevelse 150 år efter invigningen.
Källa: Higab