LEDARE - Göteborg får ny stadsdel och förvandlat centralområde

Markvy med vision av Centralenområdet med höga hus i bakgrunden.

Nils Ericsonplatsen och Kanaltorget ska utvecklas till attraktiva stadsrum med tydlig identitet. Varje dag passerar cirka 140 000 människor området som sträcker sig från Drottningtorget ner till Gullbergs strand. Här planeras en ny aktiv och pulserande stadsdel som beräknas bidra till 16 000 arbetstillfällen och omfatta 2 000 nya bostäder.

AV: WILLEAM VENDEL | FOTO: TMRW / JERNHUSEN | STADSBYGGNADSKONTORET

Vision med kluster av höga hus i centrala Göteborg med området Lilla Bommen.
Vision med kluster av höga hus i centrala Göteborg med området Lilla Bommen.

Centralenområdet är ett delområde i Älvstaden och ska utvecklas i enlighet med Vision Älvstaden som antogs av kommunfullmäktige i oktober 2012. Stadsutvecklingsprogrammet undertecknades av Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, Trafikkontoret, Park- och Naturförvaltningen samt Älvstranden Utveckling AB.

Enligt stadsplanen ska det skapas gröna promenadstråk och cykelbanor ner till vattnet. Längs med kajen ska det finnas plats för kvarter med restauranger, kaféer och kulturevenemang.

Här finns även ett planerat kluster av höga hus för bostäder och annan verksamhet. Den som hade önskat något annorlunda, innovativt eller i linje med den senaste tidens prisade byggnader blir besviken. Det är rektangulära lådor ställda på högkant med en avslutande spets.

Generella riktlinjer för höga hus i Göteborgs finns i dokumentet Stadsbyggnadskvaliteter, ett komplement till översiktsplanen med fokus på hur stadsmiljöer bör utformas, godkänd av Byggnadsnämnden i maj 2008. Här kan man läsa följande:

”Hög täthet likställs ofta med höga hus. När det gäller framförallt bostadskvarter kan dock en lika hög täthet åstadkommas med mer måttliga hushöjder, eftersom kvalitativa frågor om utemiljöns användning och proportioner, rumsupplevelser och närklimat måste vägas in. Platsens betydelse är också avgörande för valet av hushöjd. Höga hus kan vara en lämplig lösning i enstaka fall, efter att andra lösningar har studerats. En genomtänkt argumentation kring behovet att bygga högt på en viss plats är nödvändig.”

Ett argument för höga hus har varit att detta unika höga hus ska utmärka staden och bli ett kännetecken även internationellt. Så var fallet med det vridna bostadstornet Turning Torso i Malmö, ritat av arkitekten Santiago Calatrava. Men i Göteborg är de föreslagna höga husen inte unika utan ser ut som alla andra höga spikraka huslådor. Klustret är så stort och högt att det kommer att bli det dominerande landmärket i Göteborg.

Stadsbyggnadsvisionen visar den nya bebyggelsen och offentliga rum med planerade infrastrukturprojekt som grund. Programmets form och process är inte reglerad i Plan- och Bygglagen. Det är tänkt att vara ett flexibelt planeringsverktyg för att kunna möta ny information under arbetets gång.

Under remisstiden framfördes ett flertal viktiga invändningar och synpunkter på det första versionen av programmet för Centralområdet.
Några exempel på grundläggande områden som stadsplanen inte i första skedet har undersökt eller beaktat:

  • Åtgärder för hantering av dagvatten, höga vattennivåer, lokalklimat, buller, luftkvalitet, vibrationer, geotekniska förutsättningar.
  • Förutsättningar för den underjordiska infrastrukturen.
  • Hur kulturmiljövärden ska hanteras: avstånd mellan den historiska stadskärnan och ny hög bebyggelse; hänsynstagande till så kallade siktlinjer.
  • Beskrivning av god boendemiljö med trygga miljöer, lekplatser, mötesrum och solljus. Lokalisering av skolor, förskolor, idrottsanläggningar, grönområden och kommunal service.
  • Fler bostäder än det antal som programmet föreslår behövs för en levande stadsmiljö.

Samtliga dessa punkter borde självklart ha inkluderats i stadsbyggnadsvisionen redan från början eftersom de i hög grad kan påverka utformningen av byggnader, offentliga rum och planering av kommunikationer.

Det har också inkommit synpunkter om att hänsyn måste tas till sjöfarten som är ett riksintresse och att Gullbergskajens båtliv ska bevaras. Även att Hisingsbron anses vara för hög och att en lägre bro bättre skulle knyta samman staden, samt framkomlighet för kollektivtrafiken samtidigt som svaga grupper i trafiken hanteras.

Ett viktigt inslag som ingår i planeringen är “gröna gestaltade trafikytor” som ska bidra till minskat buller, mindre luftföroreningar, reducerad risk för översvämningar samt få ner hastigheten i trafiken.

Olika arbetsgrupper har tillsatts för att utreda lösningar för de punkter som behöver ingå i den fördjupade stadsutvecklingsprogrammet inför starten av det omfattande projektet.